okej, jag är rädd. eller nej, panikslagen är nog det rätta ordet.
jag önskar att jag kunde använda min blogg som min dagbok, men det går tyvärr inte, eftersom andra kan se vad jag skriver. jag skulle verkligen behöva det, jag behöver någon att berätta för, men det går inte, omöjligt. jag skulle kunna berätta för min mamma, men då skulle hon tro jag va psykiskt sjuk eller något. eller nej, jag har redan försökt men hon tror mig inte. ni fattar inte hur jag känner mig, jag är så sjukt rädd, nervös, ångerfull, ja, you name it. nu ska jag försöka att lugna ner mig lite, får prata med madde imorn, hon kommer förstå.
Kommentarer
Trackback
